Sohosune🌏

Hej alla härliga följare, Idag ska vi titta på Anders Lindberg och hans fru Åsa det blir ett långt inlägg. Anders Lindberg, Aftonbladets politiska chefredaktör och obestridda Sosse-kung i medie-Sverige , har byggt hela sin karriär på att surfa på den röda vågen – från SSU-topp via partikansliets smutsigaste hörn rakt in i Sveriges största kvällstidning. Gift med Åsa Westlund (S), riksdagsledamot, talesperson för klimat & miljö, ordförande för S i Stockholms län och en av de tyngsta brickorna i partiets Stockholmsmaskineri. Hon satt i EU-parlamentet 2004–2014, har styrt utskott efter utskott (miljö, jordbruk, EU-nämnden, finans) och är nu en av dem som ska ”rädda klimatet” medan vanliga svenskar betalar notan. Skumt? Åh fan ja, det är en hel katalog av intressekonflikter, tystnadskultur och klassisk sosse-vänskapskorruption som luktar illa ända upp till Almedalen. Och Åsas tid i Europaparlamentet? Den är ett kapitel för sig – nästan obefintlig närvaro enligt flera granskningar. Under hennes tid som MEP (särskilt i miljöutskottet) rapporterades hon ha bara 15 procents närvaro under undersökta perioder (Sveriges Radio/Ekot 2014). Bottenplacering bland svenska ledamöter, näst sist eller sist i vissa utskott. Hennes totalnärvaro rankades ofta bland de lägsta hos svenskarna i Bryssel/Strasbourg, delvis p.g.a. föräldraledigheter som inte alltid syns i statistiken, men siffrorna talar sitt tydliga språk: låg aktivitet, låg närvaro, hög frånvaro Sen kommer frun in i bilden igen med Botkyrka-härvan. ABF-drivna fritidsgårdar anklagades för infiltration av gängkriminella: vapen, skottsäkra västar, narkotika som försvann utan polisanmälan, rekrytering av barn och ungdomar till kriminella nätverk. Ebba Östlin (tidigare kommunalråd i Botkyrka) kämpade stenhårt för att stänga ner de här gårdarna och larmade upprepade gånger. Vad hände? Distriktet under Westlund drev på för att sparka henne istället. Resultatet: massavhopp från S i Botkyrka – var tionde medlem (ca 40 stycken) och nio fullmäktigeledamöter (inklusive en chefsåklagare) lämnade partiet i protest 2023–2024. De pratade öppet om utrensningar, vänskapskorruption, att grundläggande värderingar gått förlorade och att distriktet skyddade fel personer. Åsa Westlund? Hon har kallat det en ”sårig personkonflikt”, sagt att inga regler brutits på möten och att gänginfiltration inte kunnat beläggas. Distriktet nekade medlemskap för 98 personer och startade uteslutningsärenden mot kritiker. Och Aftonbladets ledarsida under Anders Lindberg? Inte en enda rad om skandalen, massavhoppen eller ABF:s mörka sida. Inte en. Sveriges största tidning, ”oberoende socialdemokratisk”, tiger ihjäl en av de största interna S-kriserna på åratal. Varför? Jo, för att chefen är gift med distriktsordföranden som var drivande i att skydda status quo. Intressekonflikt? Det är ett understatement. Det är rena rama svågerpolitik – skydda gelikar, tysta kritiker, låt skattepengar rinna till ABF medan vanliga medlemmar flyr. Lägg till att Åsa redan i EU-tiden visade låg närvaro och engagemang – doften av "ta betalt utan att dyka upp" hänger kvar. Börja med mejlskandalen 2006 – den riktiga smutsbomben mot Fredrik Reinfeldt. Anonyma Hotmail-mejl spred påståenden om svartjobb, lettiska barnflickor, hantverkare under bordet och undanhållna sidointäkter. IP-adresserna? Rakt in i Socialdemokraternas högkvarter på Sveavägen 68. Moderaterna polisanmälde för förtal. Mats Lindström, S:s opinionsstrateg, tog till slut smällen, erkände att han skickat dem ”på egen hand” och avgick. Men källor med djup insyn i S säger till Bulletin (maj 2024) att Lindberg var med och grillade Reinfeldt – inte bara en åskådare. Han tog tjänstledigt utan lön, nekade blankt i Expressen: ”Jag visste ingenting”. Intern S-utredning friade honom förstås – för vem granskar sig själva? Doften av sopor hänger kvar. Lindberg har aldrig bemött Bulletin-uppgifterna offentligt. Tystnad är guld när man sitter på ledarsidan. Lindberg har kallats ”trollmästare” i högerkretsar, kopplad till S:s påstådda smear-kampanjer och trollkonton. Han var S:s ”spionchef” (omvärldsbevakningschef) inför valet 2010 – jobbade nära de som grävde skit på motståndare. Nu sitter han på Aftonbladet och skriver om hat mot journalister (han har själv fått hot och domar mot hotare), men kritiker säger att han bidrar till det hårda klimatet genom partisk rapportering. Han kallar kritik mot slöja på myndighetssidor för ”hat mot muslimer” och ”demokratihaveri”. Typiskt: skydda identitetspolitik medan verkliga problem sopas under mattan.Sammanfattning: Inga mutor, inga fängelsedomar, inga privatskandaler. Men en karriär byggd på lojalitet till S, äktenskap som skapar uppenbara jäv, tystnad kring partiets sopor (särskilt Botkyrka) och en medieposition som används för att skydda makten istället för att granska den. Åsa Westlunds nästan obefintliga närvaro i Europaparlamentet (15 % i vissa perioder, bottennoteringar) förstärker bilden: ta EU-lön, föda barn, skyll på systemet, låt skattebetalarna betala medan engagemanget lyser med sin frånvaro. Klassisk sosse-elit: lev gott på skattepengar, predika moral för andra, tig om egna synder. Doften av korruption och dubbelmoral är tjockare än röken från en ABF-grillkväll i Botkyrka. Jag gräver vidare. Dela gärna